Förändringar och nyinvesteringar inom industrin och transportsektorn kommer kraftigt att öka vårt elbehov i strävan att uppnå klimatneutralitet. Sverige är inte rustat för att möta den ökande efterfrågan. Vi står inför en uppseglande bristsituation vars konsekvenser riskerar bli ödesdigra för svensk industri.  

Om Sverige ska klara av att genomföra klimatomställningen, säkerställa tillväxt och möjliggöra de satsningar i industri och transportsystem som initieras måste mycket kraftiga investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet.”

Under senare år har det gjorts flera uppskattningar och prognoser av elbehovet, bland annat av IVA, Sweco och Energiföretagen. Svenskt Näringsliv bedömer att elbehovet i

Under senare år har det gjorts flera uppskattningar och prognoser av elbehovet fram till 2045 och prognosen ökar succesivt. Under 2021 har Energiföretagen uppskattat behovet till upp mot 310 TWh/år 2045, och Svenska Kraftnät har i sina senaste scenarier för ökad elektrifiering i industrin och samhället prognostiserat ett behov på upp mot 286 TWh/år 2045. Dagens elanvändning är ca 140 TWh. Regeringens arbetsgrupp för en svensk elektrifieringsstrategi har föreslagit ett planeringsmål för ett fördubblat elbehov jämfört med idag. Bakom de kraftigt ökade prognoserna ligger viktiga initiativ till elektrifiering från den tunga industrin och transportsektorn. Mycket talar också för att det kan komma fler planer för investeringar i elintensiv verksamhet och företag som tar ytterligare steg i värdekedjan.

Om Sverige ska klara av att genomföra klimatomställningen, säkerställa tillväxt och möjliggöra de satsningar i industri och transportsystem som initieras måste mycket kraftiga investeringar göras i både produktions- och överföringskapacitet. För svensk industri är det centralt att det snarast tas fram en plan för att trygga ett elsystem som klarar både dagens och framtidens behov. Det krävs ett kostnadseffektivt och klimatneutralt elsystem med hög leveranssäkerhet som stärker industrins globala konkurrenskraft.

Våra förslag:

  • Sverige behöver en bred politisk förankring avseende energipolitiken som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet. Politiken måste skapa förutsättningar för att på mest kostnadseffektiva sätt möta behov på 300 TWh/år. En utökad kraftproduktion blir nödvändig, särskilt i södra Sverige. Även effektbehovet måste prioriteras i energipolitiken.
  • Regering och riksdag har ett ansvar att se till att teknikval och placering kan ske utifrån målen om klimatneutralitet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet för elsystemet som helhet. Systemet ska utvecklas utifrån teknikneutralitet. Regelverk inom EU måste också utformas utifrån samma parametrar och ge Sverige den möjligheten.
  • Utred marknadsdesignen så att alla kraftslag får betalt för de nyttor kraftslaget bidrar med och också står för sina egna kostnader.
  • Skärp elnätsregleringen. Endast faktiska investeringar ska vara avgiftsgrundande. Ellagen måste tydligt ställa krav på en stabil överföring till lägsta kostnad utifrån elnätskundernas behov.
  • Säkerställ att Svenska kraftnät och övriga nätägare planerar utbyggnaden av elnät utifrån prognoser snarare än avrop. En proaktiv infrastrukturutbyggnad måste bygga på en tidig dialog mellan nätägare och kunder.
  • Utarbeta effektivare tillståndsprocesser för nätutbyggnaden. Förtydliga förutsättningarna för teknikval på de högsta spänningsnivåerna, säkerställ att tillståndsprocesser tar hänsyn till system- och beredskapsperspektivet samt se över lagstiftningen för kommunala energiplaner.
  • Ge Svenska kraftnät i uppdrag att påskynda arbetet med att investera i andra tekniska lösningar som snabbare kan komma på plats än nya elledningar för att säkra befintlig kapacitet mellan norra och södra Sverige.