Vi leder den hållbara omställningen

Sveriges enastående utveckling till ett modernt välfärdssamhälle hade inte varit möjlig utan en internationellt framgångsrik och konkurrenskraftig industri. Nu, precis som vid det moderna samhällets genombrott i slutet av 1800-talet och precis som vid välfärdsstatens genombrott efter andra världskriget, spelar industrin en nyckelroll. 

Med hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänsteproduktionen svarar industrin för närmare en tredjedel av förädlingsvärdet och sysselsättningen i det svenska näringslivet. Industrins andel av BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet, uppgår till 20 procent. Industrin står vidare för 16 procent av sysselsättningen.

Samtidigt är industrins betydelse för samhällsekonomin mycket större än så. En stor del av de skatteintäkter som krävs för att finansiera de offentliga verksamheterna genereras i industrin. På nationell nivå svarar exempelvis skatteintäkterna, som är baserade på lönesumman, för över 70 procent av kommunernas och regionernas samlade intäkter. Av dessa utgör inkomstskatter från direkt och indirekt anställda i industrin 15 procent. 

Antalet sysselsatta inom kommunsektorn och staten som finansieras av skatter från industrin uppgår till cirka 185 000 personer. Tillsammans med de cirka 800 000 personer som har jobb direkt och indirekt genom efterfrågan på industriföretagens produktion, kan närmare en miljon jobb i Sverige härledas till industrin.

En stor del av samhällsekonomins investeringar är koncentrerade till industrin. År 2020 stod gruv- och tillverkningsindustrin för 18 procent av de totala fasta investeringarna. När det kommer till investeringar i forskning och utveckling är industrins andel cirka 50 procent av totalen i ekonomin.

Industrin är också den del av ekonomin som har bäst förutsättningar för snabb produktivitetstillväxt. Eftersom produktiviteten är välståndets moder är en konkurrenskraftig industri en förutsättning för fortsatt stark svensk välståndsutveckling under kommande decennier.

Med rätt förutsättningar kan svensk industri bidra till fortsatt god svensk välståndsutveckling och stärkt välfärd.

Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Det är därför viktigt att välriktade och effektiva åtgärder sätts in för att bromsa den globala uppvärmningen.

Riksdagen har antagit ett klimatramverk som innebär att Sverige senast år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Svensk industri spelar en helt central roll i arbetet för att nå detta mål. Idag är det industrin som har tagit ledningen i utvecklingen, snarare än politiken. Genom innovationer och teknologisk utveckling kan klimatsmarta produkter och produktionsprocesser möjliggöra en långsiktigt hållbar tillväxt och välståndsökning. 

Vi som står bakom Industrins reformagenda har som uttalad ambition att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder i World Economic Forum Global Competitiveness Index. I den senaste rankningen finns Sverige på plats åtta, men mellan åren 2008 och 2013 återfanns Sverige i topp fem varje år. Dit ska vi igen.

Vi behöver en ny industripolitik för Sverige.”