Svensk industri är i världsklass med skickliga innovatörer som möjliggör produktion och leverans av resurseffektiva varor, lösningar och tjänster. Det finns en stor tillgång på naturresurser, förutsättningar för bioekonomi och en stark vilja att satsa på ett fossilfritt samhälle. Politiken måste skapa förutsättningar för fortsatt innovativ tillväxt i svensk industri med stärkt internationell konkurrenskraft.

Möjliggör klimatomställningen

Industrin Industrin i Sverige kan bidra till global omställning genom alltifrån nya koldioxidneutrala tekniker till produktion och export av klimateffektiva produkter och lösningar. Den svenska klimatpolitiken måste utgå från långsiktiga förutsättningar
för omställning och från vilka reformer och investeringar som möjliggör teknikskiften, innovation och faktiska utsläppsminskningar globalt. En avgörande faktor för industrins klimatomställning är att företagen fortsatt kan vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Klimatpolitiken

bör därför fokuseras på att styra genom att skapa förutsättningar för omställningen istället för att tvinga fram utsläppsminskningar genom detaljstyrning.

Industrins omställningsarbete, bland annat framtagna klimatfärdplaner, bör vara regeringens utgångspunkt för att nå Sveriges klimatmål. Istället för ökad detaljstyrning behöver det offentliga avlägsna hinder och främja omställningen i samverkan med industrin med utgångspunkt från förslag i industrins omställningsarbete och färdplaner. Det offentliga behöver därför bidra med långsiktig finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt och även stödja uppskalning och demonstration.

Etablering och utökad industriell produktion i Sverige kan bidra till minskad global klimatpåverkan även om den kan öka det som redovisas som Sveriges påverkan. Att motverka och försvåra industriell produktion och utveckling i Sverige när miljö- och klimatpåverkan av ett specifikt projekt blir mindre här än i andra tänkbara länder är kontraproduktivt.

Klimatomställningen kommer, trots ökad återvinning, leda till ett kraftigt ökat behov av metaller, mineral och bioråvara. Gapet mellan behov och tillgång måste minska genom att handelshinder avlägsnas och att Sverige bättre tar vara på både den inhemska utvinningspotentialen och möjligheterna till återvinning.

Stat, regioner och kommuner kan göra betydande insatser för att driva på klimatomställningen genom att fokusera på funktion snarare än teknik och formulera vetenskapligt baserade krav i upphandlingar som bidrar till omställningen.

“Etablering och utökad industriell produktion i Sverige kan bidra till minskad global klimatpåverkan.”

Politiken måste arbeta för långsiktigt forskningsstöd, ökad elförsörjning, effektivare tillståndsprocesser, anpassning av regelverk och framtidsanpassade utbildningssatsningar som delar i en helhet för att skapa förutsättningar för klimatanpassad tillväxt i industrin.

Riv hindren för den cirkulära ekonomin

Sverige har särskilt goda förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Omställningen behöver gå i flera steg och handlar bland annat om regelförbättringar och incitament. Avfallslagstiftningen, det kommunala avfallsmonopolet, för låg efterfrågan på resurseffektiva tjänster, material och produkter samt olösta målkonflikter försvårar för svensk industri att göra de investeringar och de förändringar av affärsmodeller som krävs för att gå mot en mer cirkulär ekonomi.

Förutsättningarna för omställningen till cirkulär ekonomi skiljer sig åt mellan olika branscher. En viktig förutsättning för att omställningen ska främjas är styrmedel som möjliggör och stödjer utvecklingen. Som ett första steg behöver befintliga regelverk anpassas för att främja cirkulära lösningar. Nya styrmedel och incitament kan också behövas och behovet ser olika ut för olika branscher, material, produkter och tjänster. Utvecklingen av styrmedel måste också eftersträva likvärdiga förutsättningar och underlätta konkurrens på lika villkor inom EU. Det är mycket viktigt att kommande lagstiftning, till exempel vad gäller ekodesign för hållbara produkter, utformas för att främja en cirkulär ekonomi. Nationella särkrav om hållbara produkter måste undvikas, kraven sättas på en rimlig nivå och att överlappning med annan lagstiftning undviks. Regelverken avseende avfall hämmar i dagsläget utvecklingen. Inte minst

är tolkningar av reglerna ofta olika och detta behöver lösas genom förtydliganden och mer förutsägbar tillämpning av dessa. Definitionen av avfall måste moderniseras. Reglerna för transport av avfall behöver utvecklas eftersom effektiva gränsöverskridande transporter är en förutsättning för cirkulära och rena materialflöden. Idag försvårar avfallslagstiftningen gränsöverskridande transporter.

För en mer cirkulär ekonomi är tillgången på och äganderätten till avfall för verksamheter och industrin av stor betydelse. Dagens regelverk med bland annat de kommunala avfallsmonopolen skapar osäkerhet för företagen, vilket minskar deras vilja att investera i återvinning och cirkulära affärsmodeller. Marknadens efterfrågan på cirkulära produkter och material för att få igång en cirkulär ekonomi måste stimuleras. Offentliga upphandlingar kan fylla en viktig funktion genom att ha livscykelperspektiv i högre utsträckning än vad som görs idag. Det är viktigt att etablera offentliga och privata satsningar som skapar ett högt materialvärde över tid och bättre energieffektivitet genom digitalisering och innovation. Dessa åtgärder kommer också att stimulera nya affärsmodeller och internationella affärsmöjligheter.

”Det är mycket viktigt att kommande lagstiftning, till exempel vad gäller eko­ design för hållbara produkter, utformas för att främja en cirkulär ekonomi.”

Målkonflikter mellan cirkulära flöden och giftfria resursflöden måste lösas. Dagens otydlighet ökar företagens osäkerhet inför investeringsbeslut.