Svenska industriföretag verkar i en global konkurrensutsatt miljö. Det ställer höga krav på utveckling och en allt effektivare produktion. I konkurrentländerna finns ett tryck på att regeringar och myndigheter ska stärka den egna industrins konkurrenskraft med regelförenklingar.

Sverige har i det sammanhanget halkat efter. Det behövs ett omtag i regelförbättringsarbetet med en ny regelprocess för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft.

Företagens administrativa kostnader för att hantera regler har ökat med hela fyra miljarder kronor, mellan åren 2013–2020.”

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige. Komplexa regelverk återfinns alltid bland de frågor företagsledare pekar ut som tillväxthinder. 

OECD visade i en undersökning från 2019 att Sverige halkar efter andra OECD-länder i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar skett sedan förra undersökningen 2015. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader för att hantera reglerna har ökat med hela fyra miljarder kronor, mellan åren 2013–2020. Det behövs förbättringar i hur Sverige utvärderar och följer upp regleringar och policyinsatser av olika slag.

Våra förslag:

  • Inför en ny regelprocess i Sverige i linje med Svenskt Näringslivs och Förenklingsutredningens förslag.
  • Inför en princip med krav på kostnadseffektivitet vid regelutformning – nyttan måste överstiga kostnaden. Genomför systematiska utvärderingar av regelverk samt vidta åtgärder för att öka kvalitén på konsekvensanalyser.
  • Säkerställ att regelverk är teknikneutrala. Inför strukturerade samråd för att identifiera regelverk som hindrar nya produkter eller innovationer.
  • Genomför tidiga samråd med industrin och uppmärksamma risken för överimplementering vid genomförande av EU-lagstiftning. Ta fram jämförelser med hur andra medlemsstater tillämpar motsvarande regelverk. Principen bör vara att EU-direktiv införs på miniminivå i den nationella lagstiftningen.