Svensk industri behöver en bättre fungerande infrastruktur. Det innebär inte bara välfungerande kommunikationer och elförsörjning utan också en framtidssäkrad digital infrastruktur.
Säkra framtidens elförsörjning
Den nya regeringens samarbetsavtal och regeringsförklaring innehåller flera för industrin betydelsefulla förändringar av energipolitiken som kan få stor betydelse om de genomförs. Ett av de viktigaste förslagen är att få till stånd mer planerbar elproduktion. Regeringens nya energipolitiska mål om
100 procent fossilfritt och målsättning om 300 TWh som planeringsram, kan bidra till förbättrade förutsättningar för framtidens industri.
“Stabilitet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet i ett fossilfritt elsystem måste prioriteras.”
Förändringar och nyinvesteringar inom industrin och transportsektorn, i syfte att uppnå klimatneutralitet, kommer kraftigt att öka vår efterfrågan på el. Behovet av elenergi och effekt ökar dramatiskt. Sverige är inte rustat för att möta den ökande efterfrågan.
Stabilitet, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet i ett fossilfritt elsystem måste prioriteras. Energipolitiken måste utformas så att stora investeringar görs i såväl planerbar som icke planerbar elproduktion. Om Sverige ska klara av att genomföra klimatomställningen, säkerställa tillväxt och möjliggöra de satsningar i industri och transportsystem som initieras, måste mycket kraftiga investeringar göras i både produktionsoch överföringskapacitet i hela landet.
Utbyggnaden av elnätet har släpat efter, vilket lett till att flaskhalsar uppstått i kraftöverföringen från norra till mellersta och södra Sverige samt i flera storstadsområden. Den fortsatta utbyggnaden måste ta höjd för den industriella utvecklingen vi ser framför oss. Utbyggnaden till nya förbrukande kunder släpar efter och fördröjer eller hindrar investeringar. Elnätet
är ett monopol och elnätsregleringen skyddar inte elnätskunderna mot orimliga elnätsavgifter. Ellagen måste tydligt ställa krav på en stabil överföring till lägsta kostnad utifrån elnätskundernas behov.
För svensk industri är det centralt att det snarast tas fram
en konkret plan för att trygga ett elsystem som klarar både dagens och framtidens behov och som säkerställer ett kraftigt ökat utbud av fossilfri el inom de närmaste åren. Regeringens politik och dess genomförande måste leda till ett kostnadseffektivt och klimatneutralt elsystem med hög leveranssäkerhet som stärker industrins globala konkurrenskraft.
Förbättra infrastrukturen
En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för industrin i Sverige. Det gäller framförallt transportinfrastruktur, för såväl godstransporter som personresor. Industrin behöver ett effektivt och klimatsmart transportsystem som främjar konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet.
Samarbetspartierna har varit tydliga med att elektrifieringen av tunga transporter är prioriterad, vilket är välkommet.
Det övergripande målet är emellertid att transportsystemet måste vara effektivt, tillförlitligt och hållbart. Kostnaderna för hållbara godstransporter måste vara internationellt konkurrenskraftiga.
Tillgång till och kvaliteten på transportinfrastrukturen är en viktig faktor för industriella investeringar. Det behövs dessutom nationella mål kopplade till det. Det handlar också om att åtgärda bristfälligt underhåll, hastighetsnedsättningar, bärighet, redundans, vinterväghållning, tillfälliga avstängningar och andra frågor kopplade till trafikering.
Det behövs också tydligare uppdrag till bland annat Trafikverket att verka för effektivare godstransporter. De samhällsekonomiska modellerna måste utvecklas så att godstransporter värderas högre än idag. Vid industriinvesteringar måste staten arbeta proaktivt för att utveckla infrastrukturen kopplat till investeringen.
Det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar måste åtgärdas. Det behövs en bred blocköverskridande överenskommelse om att åtgärda det eftersläpande underhållet med ett tydligt årtal då underhållsskulden ska vara väsentligt minskad.
Utsläppen i transportsektorn kan sänkas bland annat genom effektivisering, elektrifiering, biodrivmedel och överflyttning till andra mindre energikrävande trafikslag än vägtransporter. Elektrifieringen av transportsektorn behöver påskyndas med ett investeringsprogram för elektrifiering, inklusive laddinfrastruktur samt elektrifiering av de delar av järnvägsnätet som ännu inte är elektrifierat.
Näringslivet i de nordiska länderna är sammanflätat och flera företag har interna logistikkedjor över nationsgränser. Ett förbättrat nordiskt samarbete skulle bidra till att påskynda arbetet med den så kallade nordiska triangeln som är ett av EU:s prioriterade infrastrukturprojekt avseende förbättringar och elektrifieringar i väg- och järnvägsförbindelserna mellan de nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm.
Stärk den digitala infrastrukturen
Sverige ska vara ledande inom digitalisering. Det är strategiskt viktigt för svensk industris konkurrenskraft. Förutsättningarna att utveckla och testa ny teknik och digitala innovationer behöver förbättras så att industrin kan behålla sitt ledarskap i en allt hårdare internationell konkurrens. Det behövs även politiska initiativ.
För att fullt ut tillvarata digitaliseringens möjligheter för svensk industri behövs en framtidssäker digital infrastruktur. Ett fiberbaserat bredband som når hela Sverige, såväl landsbygd som städer, kombinerat med nästa generations trådlösa nät.
Svensk industri behöver skyddas från industrispionage och cyberattacker som skapar avbrott, störningar och utebliven tillväxt. Det nya cybersäkerhetscentret måste tillförsäkras tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt öka skyddet mot cyberattacker mot industrin.
Våra förslag:
- De nya energipolitiska målen om 100 procent fossilfrihet och ett tydligt sikte på 300 TWh per år senast 2050, måste få fullt genomslag i regeringens och berörda myndigheters arbete framöver. De måste också ges alla förutsättningar att överleva politiska skiftningar under överskådlig tid.
- Regeringen måste snarast inleda beredningen och beslutsprocessen av förslaget att luftledning blir huvudregel vid utbyggnad av kraftnätet, i enlighet med Klimaträttsutredningens förslag.
- Regeringen bör skyndsamt tillsätta den aviserade utredningen om elmarknadens utformning med syftet att skapa ett robust och leveranssäkert fossilfritt elsystem till konkurrenskraftig kostnad för elanvändarna – och utse en expert- kommitté, där elanvändarna ingår, för att utreda och lämna förslag.
- Regeringen bör tillse att Energimarknadsinspektionen har resurser och förutsättningar för arbetet med att stärka kundperspektivet i elnätsregleringen. Syftet ska vara att skapa förutsättningar för en stabil och tillräcklig överföring av el till lägsta kostnad för elnätskunderna.
- Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att säkerställa en ökad takt i genomförandet av Godstransportstrategin, särskilt viktigt är ökad samverkan och samordning mellan olika aktörer.
- Regeringen bör ge uppdrag till Trafikverket att ta fram en långsiktig underhållsplan för det eftersläpande underhållet för väg- och järnvägstransportsystemen som kan läggas till grund
för förhandlingar med riksdagspartierna om en brett förankrad och långsiktig underhållsplan. - Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att koppla investeringar i infrastruktur och transporter till industrins behov och industriinvesteringar i likhet med modellen för infrastrukturinvesteringar och bostadsutbyggnad.
- Regeringen bör uppdra åt Trafikverket att så snart som möjligt öppna upp lämpliga delar av vägnätet för så kallade högkapacitetsfordon, det vill säga tyngre och längre lastbilsekipage.
- Regeringen bör inom ramen för Nordiska Rådet ta initiativ för att utveckla det nordiska samarbetet kring transportinfrastruktur.
- Regeringen bör revidera målen i den nationella bredbandsstrategin och lägga ökat fokus på säkerhet, robusthet och yttäckning.
- Regeringen bör ta ett initiativ för att stimulera digitala innovationer genom att i samverkan med industrin investera i tillämpad forskning, utveckling och demonstration, så att ny möjliggörande teknik kan testas i Sverige.
- Regeringen bör i samband med planerat ställningstagande till inriktningen framgent för det nationella cybersäkerhetscentrumet säkerställa att resursfördelningen är tillräcklig.