För svensk industri är såväl regler för att få bedriva verksamhet som administrativa regler centrala faktorer som påverkar industrins framtida konkurrenskraft.

Effektivisera tillståndsprocesserna

Den nya regeringen har aviserat att en utredning ska tillsättas för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. För svensk industris konkurrenskraft är den utredningen utomordentligt viktig.

Miljötillståndsprocesserna behöver fokusera på att reda ut frågor som har väsentlig miljöpåverkan. Mindre tunga frågor bör kunna hanteras i samråd med tillståndsmyndigheterna utan domstolsprocess.

Det finns dock redan mycket utrett som regeringen skyndsamt måste gå vidare med som skulle kunna ge förbättringar i tillståndsprocesserna. Det som idag saknas är en översyn av den materiella rätten, EU-rättens implementering i svenska regelverk och en analys av förändringsbehov i EU-rätten. Dessa delar bör ingå i den kommande aviserade utredningen.

För att klara såväl klimatomställning som tillväxt behövs en radikal förbättring av processen för miljötillstånd. Miljötillståndsprocessen präglas idag av långa beslutstider, omfattande utredningsbörda, oförutsägbarhet, rättsosäkra tolkningar och krav från myndigheter som uppträder som parter i tillståndsprövningar. Samtidigt har miljöprövningsprocesserna fått allt större betydelse och mer omfattande konsekvenser då både naturskyddsbestämmelser och vattenförvaltningsbestämmelser kommit att styra tillåtligheten för många verksamheter. Dagens tillståndsgivning präglas av otydlighet och är därför inte rättssäker.

“För att klara såväl klimatomställning som tillväxt behövs en radikal förbättring av processen för miljötillstånd.”

Prövningarna tenderar att handla om detaljer i stället för att lägga tyngden på de väsentliga miljöfrågorna. Detta tar stora resurser i anspråk både hos företag, domstolar och myndigheter samtidigt som miljönyttan många gånger kan ifrågasättas. Att myndigheter på mer eller mindre klara grunder försöker hindra nya och ändrade verksamheter från att tillåtas innebär stor osäkerhet för den sökande, liksom för rätts- och samhällsutvecklingen i stort.

De processuella regler som styr miljötillståndsprövningen behöver ändras för att bättre kunna ta tillvara de intressen som miljöbalken ska främja. Dagens system kan liknas vid en tvistemålsprocess, vilket inte lämpar sig för miljötillståndsprövningar. En tillståndsprövning är inte en tvist som ska lösas. Tvärtom bygger systemet på att myndigheter borde hjälpa domstolen att fatta beslut som på bästa sätt främjar miljöbalkens mål men som inte hindrar industrins utveckling. Domstolen måste utöva aktiv processledning och även ha större egen utredningsskyldighet.

Det är angeläget att regeringen omedelbart startar berednings- och beslutsprocessen av förslagen i Miljöprövningsutredningen, för att genomföra så många förbättringar som möjligt inom befintligt system i avvaktan på nya, mer omfattande förändringar. Industrin måste tidigt involveras i den ytterligare utredning om tillståndsprocesserna som aviserats i Tidöavtalet. Det omfattar även i utformningen av direktiven.

Utöver förändringar i lagar, instruktioner och anslag behövs även en förbättrad samverkan och ett förstärkt förtroende mellan industrin och de myndigheter som hanterar miljötillståndsprocesserna.

Minska regelbördan

Svenska industriföretag verkar i en global konkurrensutsatt miljö. I konkurrentländerna finns ett tryck på att regeringar och myndigheter ska stärka den egna industrins konkurrenskraft med regelförenklingar. Sverige har i det sammanhanget halkat efter.

Ett av de största hindren för ett mer konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan
och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige.

Det behövs tydliga principer om kostnadseffektivitet vid regelgivning, systematisk utvärdering av regelverk, komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar, tidiga samråd med industrin och tydliggörande av att överimplementering vid genomförande av EU-lagstiftning ska undvikas.

Utvecklingen av företagens regelkostnader måste vara lägre än i jämförbara länder. Den s.k. Förenklingsutredningen har i SOU 2021:60 pekat ut flera centrala åtgärder som tillsammans skulle leda till en förbättrad regelprocess.

Våra förslag:

  1. Regeringen bör snarast genomföra de förslag i Miljöprövningsutredningen som industrin ställt sig bakom. Särskilt viktigt är att:
    a. införa ändringsprövning som huvudregel
    b. förtydliga gränsen mellan anmälningsplikt
    och tillståndsplikt
    c. övergå till begreppet ”betydande miljöpåverkan”
    d. införa en tydligare gräns för när det räcker med anmälan istället för ansökan om tillstånd
    e. införa som huvudregel att enbart en kompletteringsrunda ska gälla vid komplettering av tillståndsansökan
    f. förstärka processledningen genom att öka användning av tidsplaner
    g. göra det enklare att ansöka om villkorsändringar
    h. lagstadga möjligheten till giltighetsförlängning vid tidsbegränsade tillstånd
  2. Regeringen bör ge Sveriges domstolar i uppdrag att öka antalet domare med teknisk kompetens i mark-och miljödomstolarna och även anslå nödvändiga resurser för detta.
  3. Regeringen bör ge ansvariga myndigheter i uppdrag att vidta konkreta åtgärder för att
    öka myndigheternas tekniska och miljömässiga kunskap om industrins verksamheter och senast 2025 redovisa de åtgärder som har vidtagits.
  4. Regeringen bör i regleringsbreven till miljömyndigheterna tydliggöra att de även har i uppdrag att stödja hållbar tillväxt och industrins utveckling.
  5. Regeringen bör tillsätta en särskild statssekreterargrupp med ansvar att identifiera och initiera genomförandet av åtgärder som effektiviserar tillståndsprocesserna och som snabbt kan genomföras. Det kan till exempel handla om att säkerställa tillräckligt med resurser till ansvariga myndigheter och för att säkerställa att berörda enheter som arbetar med tillståndsfrågor på Regeringskansliet har tillräckliga resurser och förutsättningar.
  6. Regeringen bör snarast inleda en berednings- och beslutsprocess för att genomföra Förenklingsutredningens förslag.
  7. Regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att årligen genomföra utvärdering av regelutvecklingen i Sverige i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer.