Framtidens arbetsmarknad kräver moderna regelverk, parter som samverkar och ett utbildningsystem med hög kvalité och relevans. Den nya regeringen har uttryckt att Sverige ska värna och förbättra reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samt förbättra för utländska forskare och doktorander. Det är viktigt att begreppet högkvalificerad arbetskraft inkluderar såväl specialiserade ingenjörer som yrkesskickliga personer.

Den höga inflationen och lågkonjunkturen riskerar att leda till ökande arbetslöshet. Arbetslinjen måste därför utgöra ett fundament för regeringens politik.

Industrin välkomnar det förstärkta uppdraget till utbildningssystemet att arbeta med omställning. Förbättrade förutsättningar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor, universitet, yrkeshögskolor samt yrkesvux är viktigt för industrins kompetensförsörjning. Även den aviserade förbättringen av villkor för personaloptioner är välkommet.

Stärk industrins kompetensförsörjning

Svensk industris framgångar bygger på möjligheten att kunna attrahera, anställa och utveckla kvalificerade medarbetare. Ett fungerande utbildningssystem liksom ett relevant utbildningsutbud som bättre matchar näringslivets och industrins behov är helt avgörande för kompetensförsörjningen. Kompetensbristen hindrar industriföretagen att utveckla produkter och tjänster.

Idag är matchningen på arbetsmarknaden bristfällig. Utbildningsystemet måste bättre balanseras och dimensioneras för att möta industrins behov. Implementeringen av planerings- och dimensioneringsutredningen måste fortsätta. Teknikcollege, industrins modell för samverkan och matchning, är ett bra exempel på hur man storskaligt kan arbeta med dessa frågor. Attraktionskraften i yrkesprogrammen måste öka och kvalitén stärkas. Yrkesvux behöver förändras så att det blir
en fungerande utbildningsform för yrkesutbildning av vuxna. Finansieringen behöver permanentas och bli mer långsiktig. Antagningen måste förändras så att yrkesvux blir tillgängligt även för yrkesväxlare och de som vill läsa enstaka kompetenshöjande kurser. Det måste finnas möjligheter att med omställningsstudiestödet ta del av yrkesvux. Även yrkesvux behöver dimensioneras efter hela arbetsmarknadens behov.

Den snabba förändringstakten i samhället och inom industrin innebär många möjligheter, men ställer samtidigt stora krav på ett livslångt lärande. Inom industrin behövs det ett generellt kompetenslyft för medarbetarna samtidigt som efterfrågan på spetskompetens ständigt ökar.

Det är av yttersta vikt att hela utbildningssystemet ges förutsättningar och resurser att bidra till livslångt lärande. Digitaliseringen av undervisningen måste fortsätta utvecklas.

De nya industrisatsningarna och elektrifieringen kommer kräva mycket ny personal. Detta behov måste lösas genom såväl nyutbildade som vidareutbildade redan yrkesverksamma människor. Tillgång till rätt kompetens hos såväl yrkesarbetare som tjänstemän är avgörande för klimatomställningen för industrin och Sverige.

Arbetskraftsinvandring är ett led i att säkra industrins möjlighet att anställa nödvändig arbetskraft som inte finns att tillgå i Sverige. Åtgärder måste genomföras för att förenkla för företagen att anställa utländsk arbetskraft samt för att öka Sveriges attraktivitet för internationell kompetens.

Modernisera arbetsmarknaden

Den svenska industrin värnar den svenska partsmodellen med fria förhandlingar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Industriavtalet utgör en särskilt viktig grund för industrins partsförhandlingar och konfliktlösning.

”Svenska företag har bland EU:s högsta arbetskraftskostnader. Arbetsgivar­ avgifterna behöver sänkas till en internationellt konkurrenskraftig nivå.”

Socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik ska inte hanteras på EU-nivå utan i första hand vara varje medlemsstats nationella kompetens. Industrin vill att en särskild konkurrenskraftsanalys införs för nya initiativ på arbetsmarknadsområdet, såväl på EU-nivå som i Sverige.

Svenska företag har bland EU:s högsta arbetskraftskostnader. Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas till en internationellt konkurrenskraftig nivå.

Ersättningssystemen måste i högre grad stärka drivkrafterna att arbeta. Ersättningar bör i större utsträckning kombineras med krav på aktivitet. Incitament att flytta från arbetslöshet till orter där arbete finns bör införas. Ersättningsnivåerna i A-kassan måste sänkas.

Satsa mer på FoU

Sverige rankas som EU:s innovationsledare i European Innovation Scoreboard och är i den absoluta toppen bland världens mest innovativa länder. En avgörande faktor är att skapa ett bra entreprenörsklimat och ett starkt innovationssystem.

I Sverige finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och de kunskaper som efterfrågas av industrin. För
att nästa generations strategiska innovationsprogram ska bli framgångsrika krävs att programmens utformning och insatser utgår från industrins utmaningar och efterfrågade kunskap. Publika testbäddar är avgörande för att underlätta och stödja industriell innovation.

Det finns avancerad testutrustning, s.k. forskningsinfrastruktur, dels storskaliga som MAXIV och kommande ESS i Lund, dels runt om på lärosäten och forskningsinstitut. Ökad tillgänglighet till denna infrastruktur skulle utgöra en viktig resurs för industrin. Industriell relevans bör också vara ett kriterium vid beslut om finansiering av om-, ut- och nybyggnad av forskningsinfrastruktur och testbäddar.

Samverkansforskning är en nyckel till framgångsrikt FoU-arbete och måste därför främjas på flera sätt. Den statliga forskningsfinansieringen måste innehålla konkreta kriterier som styr resurstilldelningen, för att samverkan ska bli en naturlig del av lärosätenas verksamhet.

”I Sverige finns ett glapp mellan nuvarande forskningssatsningar och de kunskaper som efterfrågas av industrin.”

Näringslivet står för den övervägande delen av den samlade forskningsfinansieringen i Sverige. Företagens investeringsvilja i svensk FoU har dock minskat konstant. Staten måste öka sina investeringar i FoU. Ett förstärkt avdrag för FoUsatsningar behövs.

Industriklivet ökar samarbetet kring både tekniska lösningar och finansiering av viktig forskning, och behöver stärkas.

Förbättra villkoren för startups

Forskning och innovation utvecklas i ökad grad i växelverkan mellan industrins forskningsavdelningar, små underleverantörer och kunskapsintensiva tillväxtbolag – så kallade startups. Dessa dynamiska ekosystem är en förutsättning för att både startups och den etablerade industrin ska kunna hålla jämna steg med den internationella konkurrensen och ligga i framkant av den gröna och digitala omställningen.

Villkoren för startups och scaleups måste vara gynnsamma jämfört med USA och andra konkurrentländer. Startups kan sällan erbjuda samma lönenivåer och villkor som mer etablerade företag. Möjligheten att attrahera internationella talanger påverkas negativt av regelverket för arbetskraftsinvandring, exempelvis genom detaljerade lönekrav.

Möjligheten att ge globalt konkurrenskraftiga villkor för personaloptioner är en förutsättning för att startups ska kunna attrahera spetskompetens. Detta eftersom startups ofta behöver erbjuda en ersättning som kombinerar lön och personaloptioner.